All we are saying is give peace a chance

Barack Obama tilldelades Nobels fredspris. Detta utspel har ju uppenbarligen inget å göra med faktiska, mätbara insatser för världsfreden (vilket för övrigt vore ytterst naivt att tro att något sådant skulle kunnat uppnås efter blott tio månader vid rodret i pågående krig och finanskris), utan snarare någon typ av profylaktisk åtgärd, tänkt att stärka initiativet för vidare kamp för avrustning och fred. Det förfaller vara en sund tanke, enligt mig. Det tycks ju förnuftigare att utnyttja fredspriset både som ett fredspris och ett fredsvapen, snarare än att blott i efterhand tilldela ett då symboliskt, menlöst pris - när stormen redan blåst förbi. Det här förutsätter ju dock att något också händer; så visst är det ett risktagande från nobelkommitténs sida. Men, ärligt talet, vore det hela världen om saker och ting gick fel? Visst, det kan ju hända att Obama inleder ett atombombskrig med Iran - med pinsam stämning i Norge till följd. Eller bara att ingenting händer överhuvudtaget. Men det kan ju också visa sig att Obama faktiskt lyckas uträtta något av verkligt värde - vilket ju i sådan fall skulle utmynna i ett fredspris i vilket fall. Och vem vet - förutsatt det senare - om det inte var just det där fredspriset som skulle komma bli den, i varje fall delvis, bidragande faktorn till att avrustning eller någon form av fredsåtgärd de facto uträttades?

Men tillsvidare bygger detta pris enbart på en förhoppning. Och således - förutsatt att ingenting händer - kunde priset likaväl ha tilldelats Robert Kelly.

R. Kelly - Peace

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0