BEFORE HOLLYWOOD

The Radio Dept. börjar att komma till åren. Man kan anta att bandets medlemmar numera inte är särskilt främmande inför ett liv präglat av komponenter som skrikande småbarn, radhus i Solna och miljövänliga kombibilar. Och det är  alldeles i sin ordning - livet har sin gång, den biologiska klockan tickar och saker förändras med åldern. Samtidigt släpper bandet en singel i vilken en samplad, ung Thurston Moore pratar om att vi bör försvara youth culture. Vi ställer oss omedelbart frågan: vänta nu; ni är alltså samtliga 30 plus och har barn på dagis - är det inte då ganska obefogat och paradoxalt av er att prata om 'youth culture'? Och svaret på den frågan är mycket enkel: Nej, det är det inte. Det finns inget annat band - och då menar jag inget - så hejdlöst berättigade att stå upp för allt vad youth culture kan tänkas innebära som just The Radio Dept. Någon gång under nollnolltalet upphörde youth culture - om vi väljer att kalla det så - att vara en betingelse som nödvändigtvis skulle behöva ha med ålder att göra. Den ekvation som under andra hälften av 1900-talet (ofta med all rätt) satt ett negerat likhetstecken mellan god smak och ackumulerande ålder, är idag inte alls lika självklar. Popmusik handlade en gång i tiden om att var ung, idag handlar det om en förhållning. The Radio Dept. är det allra tydligaste beviset.

Upprymd som jag är, tog jag mig friheten att göra en egen version. För övrigt med en sampling hämtad från en minnesvärd scen i Ettore Scolas C'eravamo Tanto Amati:

The Radio Dept. - Heaven's On Fire (A. Kuylenstierna Palumbo Version)